- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
282

(1932) [MARC] Author: Joseph Delmont - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Vildmarkens djur såsom läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

Såret var ohyggligt och härstammade säkerligen från en
buffel eller en noshörning. Det var mycket djupt och fyllt
med hundratals maskar; inälvorna höllo på att tränga ut.
Om inte lejondoktorn hade rengjort såret så ofta med sin
tunga, skulle hans hustru för länge sedan ha dött.

Att läka sår hos djur går ofta otroligt fort. På fyra
veckor var min lejoninna på nytt fullt återställd.

Märkvärdigt nog ville hannen nu inte längre veta av den
tillfrisknade honan. Tog han kanske illa upp att hon hade
låtit bota sig av ärkefienden människan? Det vet jag inte
med bestämdhet.

Och underligt nog brydde sig inte heller lejoninnan om
sina ungar, utan när jag tog fram en av dem i närheten
av hennes bur, började hon fräsa mot den.

När det stora såret var fullständigt läkt och trådarna
kunde tas bort, växte håret hastigt upp på nytt, ehuru det
bildades en virvel, som med sin mörkare färg bröt av mot
omgivningen.

Doktor Orangutang.

Jag hade under flera veckors tid vistats i södystra delen
av Sardong-bergen på Borneo för att fånga orangutanger.
Min firma hade nämligen fått order att anskaffa detta på
den tiden i menagerier och zoologiska trädgårdar ännu så
sällsynta djur.

Den infödda befolkningen, dajakerna, hade fortfarande
en oerhörd respekt för orangutangen. Om dess styrka och
illdåd voro de hemskaste och otroligaste rykten i farten.

Den uppdiktade historien om att orangutangerna röva
människor, särskilt kvinnor och flickor, för att ta dem till
hustrur eller döda dem, dyker ständigt upp på nytt. När
infödingarna, som ha en livlig fantasi, sprida dessa histo-
rier, så är det förlåtligt, men då man ständigt på nytt får
läsa i tidningarna om apornas människorov och globetrot-
ters eller reporters äro författare till artiklarna, så är detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:46:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storvilt/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free