Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
sätt: »Den omgestaltning straffrättsvetenskapen, tack vare de
nya ’realistiska’ åskådningarne, synes vara på väg att erhålla,
framträder ingenstädes sa tydligt som just vid liehandlingen al
återfallsspörsmålet, hvilket tager i anspråk lejonparten af upp-
märksamheten. Detta är en naturlig toljd däraf, att intresset
koncentreras på förbrytaren i stället för på hrottet, uppfattadt
såsom en öfverträdelse af rättsordningen, ty bland förbrvtarne
tilldraga sig helt naturligt beaktande i första rummet de,
hvilka icke en utan upprepade gånger uppenbara sin bristande
vilja eller förmåga att afpassa sig efter de samhälleliga be-
tingelserna.» »Man finner», yttrar prof. K. vidare, »att ett
arbete angående återfall i brott, hvilket satte för sig uppgiften
att med tillnärmelsevis grundlighet från alla förut antydda syn-
punkter behandla ämnet, skulle kräfva fordringar af sådan
omfattning, att de väl öfverstiga de Hestas krafter. I alla
händelser hafva vi efter vida blygsammare måttstock utkastat
planen till denna afhandling. Föremål för vårt arbete är huf-
vudsakligen återfallsbegreppets juridiska konstruktion samt fram-
ställningen af de principer, hvilka härutinnan och angående
återfallets verkningar gjort sig gällande i de viktigare posi-
tiva lagarne.»
Detta citat från professor K. visar den inom begrepps-
juridiken begagnade deduktiva metoden i dess rätta gestalt
och oviljan mot att lägga de juridiska tankevägarne öfver
verklighetens mark. Professor K. röjer tydligt sin vetskap
om vissa reala möjligheter, »brottslingens bristande vilja eller
förmåga att afpassa sig efter de samhälleliga betingelserna»,
men anser att det vida öfverstiger de Hestas krafter att närmare
utreda sakens verklighetssida. Den digra afhandlingen »om
återfall i brott» soin följer på en sådan inledning förefaller den
i det juridiska tänkandet oinvigde som den renaste skolastik.
Fakta förbigås och fiktioner bibehållas och från dessa går den
juridiska konstruktionen in’s Blaue hinein. Äfven om formen
är juridikens föremål måste formen äga motsvarighet i en rea-
litet och ej blott i en fiktion eller en missuppfattad och ofull-
ständigt känd realitet. Straffrätten måste äga en bakgrund af
behörigen kända och noggrannt studerade kriminalpsykologiska
fakta, eljest är den en tom lek med ord. Att eröfra dessa
fakta — de äro ju delvis redan af psykiatrien och den moderna
kriminalpsykologien eröfrade — och göra dem fruktbringande
för juridiken får icke anses öfverstiga de flestas krafter, ty på
denna väg och endast på denna är en rationell utveckling aj
lagarna tänkbar.
Jag har i det föregående närmast berört inhemska förhal-
landen. Vårt land har varit tämligen oberördt af den väckelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
