Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Avdelning III
- Ton-Blommor
- Växternas transmutationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snöblommorna kunde då vara, vad? Stormens
orgeltoner, som råkat en molnmembran med utfällt
vattenpulver (dagg är pulveriserat vatten) och så
vibrerat ihop dessa oändligt sköna hexandrister, som
kallas snöblommor, men äro liljeväxter!
VÄXTERNAS TRANSMUTATIONER.
På annat ställe i denna bok har jag framkastat
en förmodan att växterna kunna stå och variera för
sig själva i allsköns tysthet. Efter nyare
observationer och studier har jag undrat om de kunna övergå
från en art till en annan.
Jag erinrar nämligen att vid ett källdrag jag såg
guldpudran ymnigt ena året. Det andra året fanns
hon inte, fastän hon är mångårig. Det tredje året
fanns hon igen. Saken fordrar undersökning.
Linné anmärkte i Skåneresan att Xanthium
strumarium på 20 år avtagit.
Elias Fries (i Bot. Utfl.) säger att Dipsacus pilosus
växer just på de ställen vid Lund och Ystad, där
Xanthium förr vuxit. Är det samma växt då, som
transmuterar?
Det finnes något som kallas ruderatväxter; de
förekomma på avskrädeshögar, brända tomter, i
ruiner. Nu säger man så; fröen till dessa växter driva
omkring och finnas överallt; men de gro endast på
rudera.
Detta är icke sant; ty på öde skär gro de också
och trivas (Fries). Öde skär äro särskilt rena; havets
salta vatten, blåst, regn och snö hålla dem fria från
smuts. Det synes alltså som ruderatväxten älskade
ensamheten, det övergivna, och icke smutsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0964.html
