Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt II. Ett hotellrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAMEN.
Det är visserligen - - - nej, det är för mycket!
Med skam och vanära, och föra sorg till de gamle...
och se dig i en förödmjukande ställning och du mig.
Vi skulle aldrig kunna akta varandra mera!
DEN OKÄNDE.
Det vore sant, det vore värre än döden; men
tänk dig, jag känner det nalkas som det oundvikliga
och jag börjar längta efter det, för att gå igenom det
fort, efter som det skall ske.
DAMEN tar fram virkningen.
Men jag har ingen åtrå efter att bli skymfad
i din närvaro... och en annan utväg måste finnas.
Om vi väl vore gifta... och den saken kan gå fort, ty
mitt förra äktenskap är formellt ogiltigt, - enligt det
lands lagar där det slöts... Vi behöva endast göra
en resa och låta viga oss av samme prästman, som...
men detta är förödmjukande för dig...
DEN OKÄNDE.
Det passar i stil med allt det andra... då denna
bröllopsresa artar sig till en vallfart eller ett
gatlopp...
DAMEN.
Det har du rätt i, och om fem minuter är värden
här och driver ut oss! därför och för att få ett slut på
dessa förödmjukelser återstår endast att självvilligt
svälja den sista... tyst, jag hör steg...
DEN OKÄNDE.
Jag anar den och är beredd... Jag är beredd på
allt numera, och när jag icke kan bekämpa den
osynlige, skall jag visa hur långt jag kan tåla... Belåna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
