Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt II. Vid hålväggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN OKÄNDE.
Du menar - samvetet, som slår upp, när man
är hungrig och trött, men går över, när man är mätt
och utvilad... Är det icke som förbannat att man
skall komma fram som uslingar... ser du att vi äro
sönderrivna också efter bergvandringen mellan
hagtornsbuskarne... jag tror att någon bekämpar mig...
DAMEN.
Varför har du utmanat?
DEN OKÄNDE.
Därför att jag vill öppen strid och icke slåss
med obetalda räkningar och tomma portemonnäer.
Men även om så vore: här är min sista slant; må
Näcken ta den, om han finns!
Han kastar ett mynt ut i bäcken.
DAMEN.
Ve oss! Vi skulle haft den till båtpengar för
överfarten; nu måste vi göra vårt inträde i hemmet
med att tala om pengar...
DEN OKÄNDE.
När fingo vi tala om annat...
DAMEN.
Det är nog därför att du har behandlat
penningen med förakt...
DEN OKÄNDE.
Liksom allt annat...
DAMEN.
Men allt är icke föraktligt; det finns gott...
DEN OKÄNDE.
Det har jag aldrig märkt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
