Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samma sal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänger jag ut den! »Att hyra». Den ena kommer,
den andra går! C’est la vie, quoi? Rum för resande!
DEN OKÄNDE.
Har ni varit gift?
FRESTAREN.
Jo, säkert!
DEN OKÄNDE.
Varför brast det?
FRESTAREN.
Huvudsakligen - ja, det kanske är en
egendomlighet för mig - huvudsakligen därför att - ja, du
vet ju att mannen gifter sig för att komma hem, i ett
hem, och kvinnan för att komma ut. Hon ville ut,
och jag ville in! Jag var så beskaffad att jag icke
kunde följa henne i sällskap, ty jag tyckte hon
orenades av männens blickar. Och ibland människor blev
min stora härliga kvinna en liten grimaserande
markatta, som jag inte kunde se på!
Nåväl, jag fick bli hemma! Och så blev hon
borta. Ty när jag råkade henne, var hon en annan;
hon, mitt vita rena papper var fullklottrat med
kråkfötter; hennes vackra, klara drag voro inställda efter
främmande mäns satyrminer; jag såg tjurslaktares
och gardisters miniatyrfotografier i hennes ögon; jag
hörde främmande herrars främmande tonfall i hennes
röst; på vår flygel, där endast spelats de stores
harmonier, spelade hon numera endast främmande
herrars tingeltangel; och på vårt bord låg numera endast
främmande herrars favoritlektyr. Med ett ord, hela
min existens började perverteras till ett andligt
konkubinage med främmande herrar - vilket stred mot
min natur som alltid åtrått kvinnan! Och -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
