Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samma sal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på mina manliga vänner, och hon kallade mig Othello;
hon var härsklysten, och kallade mig Nero; hon var
snål, och kallade mig Harpagon.
FRESTAREN.
Varför svarade ni icke då?
DEN OKÄNDE.
Det vet ni väl!... I samma stund jag skulle
ha upplyst henne om hurudan hon var, hade jag
förlorat hennes ynnest - - - och det var ju hennes
ynnest jag ville äga ...
FRESTAREN.
A tout prix! Ja; där är förnedringens källa! Ni
vande er att tiga, och fann er slutligen inne i en väv
av falskheter...
DEN OKÄNDE.
Vänta lite!... Tror ni icke att makar blanda
ihop sina personer, så att de icke kunna skilja mitt
och ditt; icke kunna skilja varandras personer, icke
skilja egna fel från den andres. Min svartsjuka
väninna, som kallade mig Othello, förväxlade mig med
sig, identifierade mig med sig...
FRESTAREN.
Det låter påtagligt!
DEN OKÄNDE.
Ja, ser ni det; man kommer oftast längst i
förklaringarne, om man stryker »vems är felet?». - När
därför makar bli oeniga så är det riket som söndrar
sig mot sig självt, och är den största av disharmonier.
FRESTAREN.
Det finns stunder då jag tror att en kvinna icke
kan älska en man!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
