Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENVÄGAR 61
Krutet hade fattat eld, och Tekla ville göra
invändning, då arkivarien lugnt fortsatte:
- Och därför, fru Vedholm, upprätthållas
jämvikten och äro vi likställda. Dock skulle detta i samma
ögonblick ändra sig, som vi ömsesidigt komme in på
varandras marker.
- Det kommer helt enkelt bara därav, att kvinnan
inte får visa vad hon kan, svarade Tekla.
Arkivarien pekade på drottning Kristinas
handlingar och sade:
- Där har ni en, som fick det. Hon åtnjöt
uppfostran av Axel Oxenstierna, fick lära latin och
grekiska, fick regera med de utmärktaste rådgivare, och
vad blev hon?
- Ett geni, svarade Tekla.
- Nej, min fru, hon var intet geni. Vad säger
professorn därom?
Professor F., som leende åhört samtalet, trädde
närmare.
- Drottning Kristina var den sämsta regent, som
Sverige haft; hon var en dålig politiker, dålig talare,
Hålig författare, dålig kvinna, förklarade han. Var
fanns där geniet?
- Än vidare, inföll arkivarien, då munkar och
nunnor fingo samma lärda uppfostran, varför uppfann
då inte den Heliga Qisela utan Berthold Schwartz
krutet?
Tekla retirerade, hon höll det för lämpligt att
draga sig tillbaka bakom sin lilla skans, handskriften,
fast besluten att bättre rusta sig för ett nytt anfall.
- Fru Vedholm, ni är väl inte ond på mig?
slöt arkivarien, men jag är ingen kvinnohatare. jag
har en fru, som knyter servetten om mig vid mål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
