- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 54. Efterslåtter : berättelser, dikter, artiklar /
157

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Armageddon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARMAGEDDON 157

i medelstånd, och med från barndomen öppna ögon
skall han strax genomskåda alla falskheter och
ondskor; som otacksam son skall han straffa sina
föräldrar, vilka själva varit otacksamma barn; han skall
sättas i tillfälle att lära all mänsklig så kallad visdom
och genomskåda dess skröplighet, men han skall även
släpas omkring i villfarelser och laster; han skall få
nästan allt, vad han vill, men upptäcka det jordiska
godas relativa intighet. Och när han upptäckt detta,
skall han, mognad av erfarenheter, lära människorna,
att de äro fångar, men att de såsom sådana kunna
mildra sitt straff genom ett relativt anständigt
uppförande, ehuru de ingenting stadigt kunna vänta
därnere, emedan det enda sanna livet ligger häruppe.
Vid uppnådd mannaålder, då han vaknar upp ur sin
halvsömn, skall han märka att han tjänat de svarta
magerna; och när han nu vill lämna deras
trollkrets, så kan han icke, ty de hålla honom fången
och plåga honom. Endast hos dem hade han sitt stöd,
och Världsfursten släpper icke de sina. Då skola
både de Vita och de Svarta falla över honom, och
han skall lida fast förskräckligt, då han icke får
tillfälle utveckla sina nya strävelser mot det goda. Tvånget
skall pina honom att dölja sitt sanna och sköna,
men när han slutligen befrias genom döden, skall
han medföra till denna sidan alla sina frön till renaste
högsta, gudomliga mänsklighet, som här få slå ut till
blomma och frukt.

Nu ringde aftonklockan från borgen, en lovsång
klingade, och från varje hydda svarades i stämmor
så många och så rikt genomförda, att det ljöd som en
enda stor symfoni av de renaste röster. Solen gick
ned, stjärnorna tågade strax fram och makarna drogo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/eftersl/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free