Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord till Giftas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD TILL GIFTAS 251
Men under allt detta kan icke kvinnan underlåta
att känna mannens överlägsenhet och sin
underlägsenhet. Varför hurra de så när en abnormitet som en
matematiker födes i kvinnohamn? Är det så
märkvärdigt att en kvinna kan detsamma som Scheutz’
räknemaskin?
Det måtte väl vara något oväntat ändock? Varför
kläda sig som karlar? Varför taga mannens fula vanor,
som de så länge häcklat? För att höja sig till mannen.
I våras utgavs av Göteborgs kvinnoförening ett
häfte sammanskrivet och tryckt av bara kvinnor. I
programmet uppgavs föreningens ändamål vara att
höja kvinnan i moraliskt avseende. Skulle hon
verkligen inse sin djupa immoralitet?
Jag läste häftet! Det var förfärligt. Men det
öppnade mina ögon för kvinnans intellektuella
vanförhet. Sexton års gossar skulle ej h’a skrivit sådan
enfald som de gamla kvinnorna Fru Adlersparre och1
Agrell.
Men de måtte ha fått opp ögonen själva, ty de
ropade strax på hjälp av manfolk. Jag, August
Strindberg, lockades med en anmodan att bidraga, och som
bete sattes Jonas Lie och Carl Snoilsky på kroken.
Jag nappade icke! Ve mig!
Så fick jag ett brev till. Jag stred en bitter kamp,
gick om kvällen in i mina barns rum och såg på dem
för att förödmjuka mig. Dagen därpå svarade jag ja,
och köpte en revolver!
Utdrag ur Göteborgs kvinnoförenings publikation:
Några blad:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
