Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världshistoriens mystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 ARTIKLAR
skulle man tro, vad skulle man icke tro? Varken
Attila eller Alarik hade stiftat religion eller byggt
kultur, men Muhammed gjorde bådadera och än mer;
ty hans lärjungar kommo med vetenskap och med
naturvetenskap som icke funnits sedan Aristoteles och
Plinius.
Kristendomens tid tycktes vara ute, och Rom
darrade. Då väckte Herren, för att tala i Gamla
testamentets stil, en man i själva Rom, som blev en
väldig mur mot den kristnade hedendomen, och det var
Gregorius den store.
Huru biskopen i Rom kommit till den världsliga
makten var mycket enkelt och logiskt och vilade icke
alls på något skälmstycke. Då kejsarne av dunkla
orsaker flyttat till Bysans, styrdes Italien och Rom
ganska slappt genom exarken i Ravenna. När
goterna och hunnerna hotade Rom, begärde romarne
förgäves hjälp från Bysans. Övergivna i sin nöd måste
de försvara sig själva, och dugliga härförare funno de
i sina påvar. Av tacksamhet lade de makten i dessas
händer och funno sig därav väl. Senare, 100 år
senare, när longobarderna intogo Italien, begärde
påven Stefanus III hjälp av Konstantin Kopronymos.
Då denne vägrade, vände sig påven till
franker-konungen Pipin, som slog longobarderna och insatte
påven till ståthållare i de erövrade provinserna.
De äldre Caesarerna hade även utnämnt sig till
pontifex maximus, men den kristne pontifex gjorde
sig icke till Caesar, vilket varit lätt sak, utan gav den
världsliga kejsarkronan åt denna världens herrar, ifrån
Karl den store, ända fram i tiderna; och när påvarne
behöllo väldet i staden Rom och omnejd, var detta
en folkets gåva åt den eviga stadens försvarare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
