- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 37. Fagervik och Skamsund. Ordalek och småkonst /
15

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En barnsaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med den där att göra? mumlade han, och kände sig
upprättad.

Men när han kom hem gick han icke in i stugan,
utan tog yxan från väggen och travade ut på ön.
Det var hans vanliga vid upprörda tillfällen att gå
på skogen med yxan och fälla. Han ägde nämligen
en liten skogslott, och i dag hade den fått ett nytt
intresse, ty den skulle med stugan gå på auktion.

När han kom in under granarna märkte han,
huru annorlunda allt såg ut i dag. Väl kände han
sina trän, men de voro liksom främmande nu. Där
hade han bryggveden; det var pängar i handen, ty
den kunde säljas varje höst när storbåten kom. Där
hade han sparat några raka släta till båtbord. Han
hade sparat – åt vem? Där stodo några enkom
krokiga björkar, vuxna av naturen till vränger i en
skötbåt. Och där: sex sköna mastämnen – som han
lämnat för att ha till gossens konfirmation, så hade
han räknat ut att de skulle vara mogna vid det
laget.

Nu var det icke hans längre, utan de tillhörde
assuransen. Ass-u-ransen? Ja, men inte ännu.
Fjärdingsman skulle först komma och stämma, och så
skulle det bli auktion, någonstans oppe i land, vid
kyrkan, i tingshuset. Och di skulle min själ få si
sig om...

I dag hade han en mångdubbel njutning att
slänga yxan i trädstammarne. Det gick inte löst
på ved och timmer, utan på de dyraste virkena, och
mastträd, båtbord, arämnen föllo som strå, och
späntades sönder. Han hettades upp av ansträngning
och hat; och när en väldig fura föll med brak, log
han. Den glasklara saven rann som vita blodet, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/fagervik/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free