- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 37. Fagervik och Skamsund. Ordalek och småkonst /
195

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En decemberafton ha de stigit av vid en liten
station, och åka i vagn genom skogar och vilda
marker långt in i Jutland.

Det var så nytt och underbart allting. Och nu
skulle han leva in i ett sällsamt förhållande som
barnbarn i det huset, liksom han förleden sommar
varit barnet under åtta dagar.

De nådde färjstaden i halvmörker och isgången
hade börjat, men även lågvattnet, så att mitt i ån
låg en sandbank där en ny båt väntade. Därifrån
syntes en stor vit byggnad i tre våningar som såg
ovänlig ut, hemsk nästan med sina framskjutande
flyglar och höga fönster där ljus lyste.

De nådde land och han var strax inne i
spökslottet, fördes genom vitkalkade trappor med mörka
oljemålningar i kolsvarta ramar. Och så stod han
i en varm, ljus sal mitt ibland släktingar av vilka
han icke kände mer än svärmodren.

Med sin otroliga smidighet i sinnet var han
genast inne i sin ställning och uppförde sig som den
unge fränden, vilken under alla omständigheter var
skyldig de gamle vördnad.

Här upphörde hans självbestämmelserätt
inomhus; och andras tycken, vilja, vanor måste han lyda.
För att spara sig obehag hade han i förväg bestämt
sig för att ej längre ha några egna tycken, utan
tycka om allt som erbjöd sig, hur främmande eller
motbjudande det än kunde förefalla.

Den gamle morfadren var en notarie och advokat
som dragit sig tillbaka med en stor förmögenhet och
endast drev lantbruk till husbehov och nöje. Mesta
jorden låg i jaktmark och egendomen hade råkat i
det slags förfall, som en stadsbo tycker är pittoreskt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/fagervik/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free