Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen: - Sammanfattning och slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMMANFATTNING OCH SLUTORD 227
i större skala mot Paris, eller kanske snarare mot
norden; det är felibrernas förbund med syfte att åt
södra Frankrike (Provence) »bevara dess språk, dess
seder och fria utveckling, dess nationella ära och
dess höga ståndpunkt inom andens område». Denna
rörelse, vilken började som litterär, har sedan antagit
proportioner, som arta sig att bli av politisk
betydelse. Man har nämligen anhållit hos regeringen
få landets patois antaget i skolorna bredvid
franskan, sedan provengalskan jämte bretonskan erkänts
såsom telegrafspråk inom landet. Det är sålunda
en viss fara i denna rörelse för landets enhet, och
sydfransosernas slappa patriotism under sista kriget
har visat att det finnes andra upplösningsfrön än de
sociala. Daudet, själv sydfransos, har som bekant
tagit itu med sina landsmäns bygdpatriotism, och L e
T e m p s rev i höstas upp himmel och jord mot denna
liga, som ända in i Paristidningarne sår
tvedräktsfrön.
Men av större betydelse är den strid mellan
land och stad, som nu föres med skyddstullar.
Skyddstullar äro nu teoretiskt ett barbari, som enligt Henry
George’s sista utredning åstadkomma slöseri med
arbetskraft. Men när nu så galet är, att stadens
näringar få skydd för sina varor, så kan ont endast
hjälpas med ont, menar landet, och fordrar därför
skydd för sina varor, huvudsakligen spannmålen.
Detta är rättvisa eller revanche, om också icke rätt,
ty ett ont botas ej med två onda ting, och om
skyddstullarne kan man utan ont samvete tala med
två tungor, förfäkta två meningar, beroende på
vilken ståndpunkt man intager, men alldenstund man
nu funnit dem alldeles gagnlösa, finns det ej en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
