Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet. Redaktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDAKTÖREN 55
Broderns svar uteblev icke, och det var stående:
Lutzen.
- Varför fira vi våra nederlag och vår vanära?
invände då Henrik. Er konung (han sa aldrig vår!)
stupade vid Lutzen, och katolikerna firade segern;
spelet är ju vunnet när kungen är matt, och
Wallenstein blev icke slagen. Efter Lutzen förnyade
svenskarne förbundet med kardinal Richelieu och
inlockade franska trupper i Tyskland. Därför är
svenska namnet förbannat av tyskarne efter Lutzen. Tänk
er också att framkalla en fransk invasion; att dra in
urfienden gallern i landet, som ju skulle vara vår vän!
Därför upprör det mig att läsa ert avguderi av den
råa busen Baner, som härjade Sachsen och
brand-skattade Böhmen, men är mest berömd för sina
återtåg.
Då tog Gustav eld. Carl XII hade han slopat,
men Gustav Adolf och Johan Baner fick man icke
röra vid.
- Är du svensk du? skrek han.
- Nej, jag är världsborgare! röt Henrik.
Gustav tog ner ett Wredes-gevär från väggen,
och Henrik drog blank en Upplands-dragon-sabel
- och så skämdes de; slöto fred till ett härnäst,
som snart nog infann sig.
Men det fanns andra differenser och mera
djupgående. Gustav arbetade på förnyelse av det gamla,
men Henrik verkade för framtiden.
- Det nuvarande gamla är så ruttet att det
håller inte ta i. Det här med monarki och tillbehör
är ju bara nådar för ancien régime; den skall multna
ner själv och bilda strö åt det nya att växa i; den,
kan icke förnyas, därför lever den på korruption:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
