Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA AKTEN 17
MJÖLNAREN.
Det står: Herren gav och Herren tog, välsignat
vare Herrens namn! - Och det är uttytt:
Vi äro komna från gård och grund.
MJÖLNARHUSTRUN faller ner sanslös.
MJÖLNAREN.
Det var mer än hon kunde bära. - Hjälpen mig!
Mjölnaren och Stadstjänaren närma sig Hustrun.
FOGDEN lugnt.
Är hon död?
MJÖLNAREN.
Nej! Men varför står I som en död man?
FOGDEN.
Därför att jag skådat så mycket elände, att jag
varken kan lida eller röras mer.
MJÖLNAREN sätter sig på bänken.
Min själ, I har rätt! Lik mycket om hon ligger
därinne eller härute! Jag tror jag önskade henne
hälst på sjöbotten, och mig med! Så lustigt; jag är
nästan glad - att det är som det är!
Walloner fly över scenen i bakgrunden.
MJÖLNAREN.
Vad löpa de där för?
FOGDEN.
Det har jag frågat mig hela dagen. Här sker
något i fjärran, som vi icke känna men som dessa
asfåglar ha vädrat... Skall du inte hjälpa hustrun?
MJÖLNAREN.
Nej, jag kan icke röra ett finger, om ock hjärtat
ville brista; olyckorna ha lamslagit mig och jag skall
2. - Strindberg, Gustav Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
