Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
186 I HAVSBANDET
mer, så du inte ser, att vi ätit opp alla rädisorna
för dig.
- Det gläder mig, att det smakat en resande,
och jag ser med nöje, att ni förekommit mig i
omtanken om hans välbefinnande, sade intendenten
tvånglöst. Tillåt mig att hälsa er välkommen, herr
assistent, och önska er mycken hugnad av er sejour
här i ensamheten. Och nu lämnar jag er i fröken
Marias vård; hon kan ge er alla förberedande
upplysningar om fiskaffärerna, medan jag går upp och
vilar mig. Farväl, min duva, vände han sig till
flickan; tag nu hand örn den unge mannen och led
honom på den rätta vägen. Godnatt, mor lilla,
dedicerade han sig till kammarrådinnan och kysste
hennes hand.
Hans sortie hade kommit alldeles oväntat, men
dess fullständiga motivering och avrundade form utan
att lämna efter sig spår av en ovillig sinnesstämning
hade räddat honom från protester på samma gång
den gav honom sista ordet och ett övertag, som icke
var honom unnat.
Uppkommen på sin kammare, hann han icke
mer än förvåna sig över att »fruktan att förlora»
kunnat bibringa honom en sådan otrolig förmåga att
förställa sig, undertrycka obehagliga förnimmelser,
göra sig hård, förrän han lag på sin soffa med filten
över huvudet och sov utan drömmar. När han
vaknade efter ett par timmar, reste han sig med ett
beslut, som han kände, att han bitit sig fast i för
livet: att göra sig fri från denna kvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
