Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Första kapitlet. Carlsson går in i tjänsten och befinnes vara en spelfågel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte själv, om han var vaken eller sov, förrän han
kände täcket lyftas och en knubbig och svettig kropp
krypa ner vid sin sida.
– Det är bara Norman! hörde han en inställsam
röst bredvid sig och förstod, att det var drängen,
han skulle ha till sängkamrat.
– Jaså, det är skytten, som är hemkommen,
knarrade Rundqvists rostiga bas. Och jag trodde
det var Calle som var ute att skjuta på lördagsafton.
– Du kan visst skjuta du, Rundqvist, som ingen
bössa har kvar, fräste Norman av.
– Kan jag inte? tog gubben opp, för att inte
förlora sista ordet. Jag kan skjuta svartstarar med
rovbössa, jag, och det mellan lakan ändå.
– Har ni släckt elden? avbröt gummans välvilliga
stämma genom dörren utifrån farstun.
– Javars! svarade korus.
– God natt med er då!
– God natt, moster!
Och så drogos långa suckar, och så pustades,
flåsades och snusades, tills snarkningarne voro igång.
Men Carlsson låg ännu halvvaken en stund och
räknade fönsterrutorna för att bli sanndrömmad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
