Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Andra kapitlet. Söndagsvila och söndagsvärv; den gode herden och de elaka fåren; morkullorna som fick vad de behövde, och drängen som fick kammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carlsson, för att hindra alla obehagliga förklaringar, stack
ner huvet i vänstra handen för att göra en tyst
bön, som ej kunde avbrytas.
Gumman, som också kände sig brottslig, ville
ådagalägga sin uppmärksamhet med att i självvalda
ordalag visa vad hon inhämtat, men avklipptes av
Carlssons ovillkorliga fordringar, enligt grundtexten
och frälsarens egna ord, att det inte gick an med
mindre, än att det skulle vara ett fårahus och en
herde! En uteslutande, en för alla, en, en, en!
Clara hojade med detsamma till middag, och
nu hördes ur skogens djup två glada
igenkänningshoj, beledsagade av böss-smällar, och ur smedjans
skorsten steg som ur en hungrig mage Rundqvists
mera originella po! som ingen kunde misstaga sig på.
Och straxt därpå syntes de förvillade fåren med
lätta steg skynda till matgrytan, där de mottogos
av lindriga förebråelser av gumman för
uteblivandet; men svarslös var ingen av de oskyldiga, som
bedyrade, att de icke hört någon kalla på dem, annars
skulle de genast ha kommit.
Carlsson förhöll sig värdig som en söndag vid
middagsbordet, men Rundqvist talade i dunkla
tungomål om jordbrukets högst »markvadiga» framsteg,
så att Carlsson förstod, att han redan var invigd
och upptagen i oppositionspartiet.
Efter middagen, vid vilken ett par ejdrar, kokta
med mjölk och pepparkorn, bestått anrättningen, gick
allt manfolk på avskilda rum att sova, men
Carlsson tog sin psalmbok ur kistan och satte sig ute
på backen, där det fanns en torr sten, vände
ryggen mot stugfönstren, medan han slumrade lite,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
