- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 21. Hemsöborna. Skärkarlsliv /
37

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Andra kapitlet. Söndagsvila och söndagsvärv; den gode herden och de elaka fåren; morkullorna som fick vad de behövde, och drängen som fick kammaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Plötsligen stannade han och fick genom
enbuskarne sikte på Gusten och Norman, som voro
uppställda på en berghäll i gläntan där öppnade sig
och med bössorna på helspänn och lägg an tittade
sig omkring åt alla håll och kanter.

– Tyst, nu kommer han! viskade Gusten, så högt
dock att Carlsson hörde det och, troende sig vara
åsyftad, stack sig undan i buskarne.

Men över de unga granarne kom en fågel
flygande, långsamt och knägigt som en uggla, med
slokiga vingar, och strax därpå kom en till.

– Knorr-orr-orr-vip! hördes det i luften, och så
pang! pang! ur båda bössorna, ur vilka haglen och
röken stodo som kvastar.

Det knastrade i en björks kvistar och en
morkulla dinglade ner ett stenkast från Carlsson.

Skyttarne sprungo till och fångade upp bytet,
som gav anledning till en liten meningsväxling.

– Den har fått vad den behövde, sade Norman
och burrade opp bröstfjädrarne på den ännu varma
fågeln.

– Jag vet en till, som skulle ha vad han
behövde! menade Gusten, som reds av andra bitankar
oaktat jaktfebern. Tänk en sån håle, som ska ligga
på kammarn nu också!

– Nej, ska han? vädrade Norman.

– Jo, och så ska det bli ordning på gårn! Liksom
inte vi visste det bättre än han, vad som är
ordning. Men, så är det: nya kvastar sopa bäst, så
länge de är nya, förståss; men vänta han mig, ska han
få se på besen! Inte är jag den, som väjer för en
sån där friskalare! Kom han bara, så ska han få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hemsobor/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free