- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 21. Hemsöborna. Skärkarlsliv /
78

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Fjärde kapitlet. Det bullrar till bröllop och käringen blir tagen för guldet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag minns det nog som om jag skrivit opp det, men
jag är också i stånd att hålla vad jag lovar, som
inte alla är i stånd till, men det är detsamma det
och jag frågar inte så noga efter hur mänskorna är
mot mig, men den jag håller åv, den glömmer jag
inte, det ska jag säga.»

Saknadens sorg hade nu lagt sig, och
bitterheten stack fram; så kom fruktan för okända rivaler,
för stadens frestelser och Berns salong, och i känslan
av sin egen oförmåga att förebygga befarade
syndafall, grep han ett grepp i de ädlare känslorna, och
strax sprutade gamla minnen från kolportörstiden
fram. Han blev högstämd, sträng, sedlig och en
straffande hämnare, genom vars mun en Annan
(med stor bokstav!) talade:

»När jag tänker hur Ida nu går ensam i den
villande stan och icke mer har en stödjande hand,
som kan vända faran och frestelsen från Ida, när
jag tänker på alla de syndfulla tillfällen till fall
och fördärv, som göra vägen bred och foten lätt,
så känner jag ett stygn i mitt hjärta, jag känner
det som om jag gjort orätt inför Gud och människor
att jag lämnat Ida i syndens garn, jag ville varit
som en far för Ida och Ida skulle ha tryggat sig
till gamle Carlsson som till en rektig far» – – –

Vid orden »far» och »gamle Carlsson» blev han
mycket vek och erinrade sig sista begravningen han
övervarit.

»– en far som alltid har överseende och
förlåtelse i hjärtat och på läpparne, vem vet hur länge
gamle Carlsson (han älskade redan ordet!) får vandra
här, vem har sett om ej hans dagars tal äro
räknade såsom vattendropparne i sjön eller stjärnorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hemsobor/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free