Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Fjärde kapitlet. Det bullrar till bröllop och käringen blir tagen för guldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig ha gissat, att denne skärkarl beklädde ett
andligt ämbete; så hade trettio års själavård ute i
skären förvandlat den fordom ganska fina
kapellpredikanten, när han kom ordinerad från Uppsala.
Ytterst knapp lön hade nödgat honom ta sin
bärgning ur sjön och jorden, och där ej dessa räckte,
måste han vädja till sina församlingsboars goda vilja,
vilken han genom ett sällskapligt sätt, lämpat efter
omgivningen, måste hålla vid liv. Men den goda viljan
visade sig mest i kaffehalvor och trakteringar, som
måste förtäras på stället och sålunda icke kunde öka
prästgårdens välstånd, men snarare inverka
ofördelaktigt på förmånstagarens fysiska och moraliska
tillstånd. Som dessutom skärkarlarne, vare sig av dyra
erfarenheter om huru i sjönöd Gud endast hjälpte
den, som hjälpte sig själv, eller av en inneboende
oförmåga att sätta en stark påkommen ostlig vind i
sammanhang med Augsburgiska bekännelsen, icke
kunde få något ut av det lilla träkapellet, som de låtit
bygga, så blev kyrkogången, vilken ofta även
motarbetades av de långa rodderna eller rent av hindrades
av ogunstiga vindar, mera ett slags folkmarknad, där
man träffade bekanta, gjorde opp affärer och hörde
kungörelser, och pastorn den enda lokala myndighet,
med vilken man kom i beröring, helst länsmannen
bodde långt opp i land och aldrig åkallades i
rättssaker, vilka man och man emellan gjordes upp med
några danska skallar eller ett halvstop brännvin.
Pastorn hade nu, som sagt, givit sig ut på
stadsresa med sumpen, för att sälja fisk, den han själv
tagit ur sjön, och efter att ha råkat ut för storm
blivit vinddriven. Med bössan väl stuvad i ett
nötlädersfodral och matsäck och handbok i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
