Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt IV: Korsvägen; »Väntsalen»; Korsvägen; Tingssalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200 VID HÖGRE RÄTT
MAURICE.
Men dina?
HENRIETTE.
Kanske, ty när du skenbart blir sämre, känner
jag* mig genast litet bättre.
MAURICE.
Det är som att gå och sätta bort vissa
sjukdomar.
HENRIETTE.
Och rå har du också blivit!
MAURICE.
Jag märker allt detta själv, och jag kännes icke
vid mig sedan den natten i fängelset. De satte in
en människa och släppte ut en annan, genom iden
porten som skiljer oss från samhället. Vet du, att
jag känner mig numera som mänsklighetens fiende
och jag skulle vilja sätta eld på jorden, torrlägga
havet, ty endast i en världsbrand kan min vanära
utplånas.
HENRIETTE.
Jag fick ett brev från min mor i dag. Min mor
är änka efter en major och har uppfostran,
gammaldags begrepp om heder och sådant. Vill du läsa
det brevet? Nej, det vill du inte! - Vet du, att
jag är biltog! Mitt anständiga umgänge vill ej kännas
vid mig; och om jag går ensam, tar polisen mig"!
Förstår du, att vi måste gifta oss?
MAURICE.
Vi avsky varandra och vi måste ändå gifta oss;
det är ju helvetet! Men, Henriette, innan vi knyta
våra öden, måste du säga mig din hemlighet, så bli
vi mera jämnspelta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
