Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Sagan om Stig Storverks son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sagan om Stig Storverks son.
Sommarsolståndet var inne, och dag följde på
dag, utan natt. Alla mörkrets djur uti marken hade
gömt sig; ugglan i eken, grävlingen i grytet,
nattblackan i skrevor; och de vågade sig icke ut, varken
natt eller dag, svulto hellre en tid, väntande den sköna
nattens återkomst.
I en båt på Brofjärden i Mälaren sutto tre
människor, en man med hustru och fullväxt son. Sonen
stor, ful och klumpig skötte årorna, och det kunde
han, ty båten sköt fram som en plog, eller en
mullskopa, ristande en enda lång fåra i vattnet. Hela
dagen hade de rott, från Herrön till Selaön, till
Björkön, Adelsön, Ekerön och Munsön, irrande,
sökande vad som icke fanns, skugga och skymning.
De hade icke sovit sedan solståndsdagarne, ty de
kunde icke lida ljuset; därför buro de alla tre våta
näckblad hängande ner för ögonen.
Mannen i akterstäven var en mörk en, och hans
yttre var skönt, utan ålder; endast hans tänder, som
han icke kunde dölja, voro för långa och för vita.
Hustrun var grov som av jättesläkt, också mörk, och
hon kivades jämt med mannen. Nu dalade solen,
och alla tre sutto med ryggarne mot den, vilket såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
