Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den Osynliges hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnärer, som där i huset äro som hemma hos sig.
En förtrolighet, som frånstöter mig, åtbörder och
miner, med ett ord en ton, som ej smakar av
familjekrets, inger mig en obeskrivlig vantrevnad, och mitt
uppe i saturnalierna framtrollar mitt svårmod för min
inre syn min hustrus fridsamma boning. I en vision
ser jag plötsligt salen, julträdet, misteln, min lilla
flicka och hennes övergivna moder... Samvetskvalen
gripa mig, jag reser mig, förebär ett illamående och
går min väg.
Jag passerar den förskräckliga rue de la Gaieté,
där mängdens konstlade glädje verkar sårande, samt
den dystra och tysta rue Delambre, en gata som mer
än någon annan i kvarteret kan göra en förtvivlad;
jag viker av på boulevard Montparnasse och sjunker
ned på en stol utanför Brasserie des Lilas.
En god absint tröstar mig under några minuter,
därefter anfalles jag av ett följe kokotter och
studenter, som slå mig i ansiktet med spön, och liksom
jagad av furier lämnar jag min absint i sticket och
skyndar att skaffa mig en ny i kafét François Premier
vid boulevard Saint-Michel.
Det var att råka ur askan i elden; en annan tropp
flinar åt mig: Se på den enstöringen! och jag flyr,
piskad av eumeniderna, till mitt hem med
nidrefrängernas retsamma fanfarer i öronen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
