- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
28

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Demonen frestar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillbakadragen, emedan jag endast motvilligt ger mina
känslor till pris för en skvalleraktig publik.

När klockan blir inemot 11, reser damen sig och
ger mig ett tecken med ögonen. På ett ganska
tafatt sätt bryter jag likaledes upp, tar avsked, och
sedan jag bett att få göra sällskap följer jag den
unga damen till dörren, medan samlingen av oblyga
ungdomar slår till ett skratt.

Förlöjligade inför varandra, avlägsna vi oss utan
att få fram ett ord, föraktande oss själva, som hade
vi blivit avklädda inpå bara kroppen inför en
hånande folkhop.

Därtill kom att vi måste passera rue de la
Gaieté, där kokotterna och deras manlige
hantlangare örfilade oss med smädliga skymford, tagande
oss för två av deras förlorade likar.

Det är ej lätt att vara älskvärd när man är
ursinnig, ställd vid skampålen; och böjd under
gisselslagen finner jag ingen utväg att åter räta på mig.
När vi hunnit till boulevard Raspail, överfallas
vi av ett fint regn, som sticker oss i ansiktet likt
spörapp. Utan paraply som vi äro, blir det
förståndigaste att söka skydd på ett varmt och väl upplyst
kafé, och med en åtbörd som en grand seigneur
pekar jag på den elegantaste av restauranterna. Vi
gå tvärs över boulevarden, lyckliga, med lätta fjät...
pang, pang! Tanken att jag inte har en sou på mig
slog ned på min skalle som hammarslag.

Nu har jag glömt huru jag drog mig ur
förlägenheten, men aldrig skall jag glömma de känslor,
för vilka jag var ett rov under natten, sedan jag
avlämnat engelskan vid hennes port.

Ehuru straffet var strängt och ögonblickligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/inferno/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free