Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opus 2. Brända tomten - 1:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GUMMAN.
Det var konstigt, då har nån stängt alla dörrarne
och tatt ut nycklarne, innan det började brinna!
Det var konstigt!
MURARN.
Lite konstigt är det ju, för på det sättet blev
det svårare att släcka och bärga. Jaja! Jaja!
Paus.
GUMMAN.
Jag har tjänat hos färgarns far, jag, för förti år
sen, och jag känner folket, både färgarn och hans
bror, som for åt Amerika, fast de säger att han
kommit tebakars; fadren var en regel karl, men
pojkarna var si och så. – Fru Vesterlund däröver
hon skötte den här Rudolf, de kunde aldrig me
varann bröderna, slogs och kivades jämt. – Jag har
sett jag; här i huset har passerat mycket, så mycket,
att jag tyckte det var tid det fick rökas ut – Usch
ett sånt hus! Den ena kom, och den andra gick,
men tillbaks kom de, och här dog de, här föddes
de, här gifte de sig och skildes. – Och brodern
Arvid i Amerika troddes vara död i många år,
åtminstone tog han aldrig ut arvet, men nu säger de
som sagt var att han kommit igen, fast ingen har
sett honom – de pratar så mycket ju! – Se där
ha vi färgarn från kommissarien!
MURARN.
Han ser inte vidare glad ut, men det kan man
inte begära... Nå, men vem var studenten där oppe
på kammarn? Här hänger de ihop som ler och
långhalm ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
