Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5:o. Kyrkplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONBRUDEN 105
inte kan? Vet du det? - Den andra överheten kan
döma; alla kan döma, hårt eller icke hårt! Men en
enda kan ge nåd! Det är kungen! - Ska vi fråga
myrkungen, om han ger nåd?
Han lägger handen vid sitt öra, som om han ville lyssna.
Vill myrkungen ge nåd, det vill säga från det
värsta? - - - Hör du, vad han svarte? - Jag
tyckte han sa ja! - Men jag kan ha hört galet -
- - Och jag fäster mig inte vid hörsagor, jag är
länsman och vill ha skrivet. - Vi ska be myrkungen,
att han skriver, han har så mycket pennor i skogen,
små vassa stålpennor som nålar; och bläcket har
han själv, och det som bränns! - Hade vi bara ett
papper, så!
Låtsas söka i fickan och får upp papperet, han nyss
läste i.
Jo, min sann! - Ser du, det har kungen skrivit
med egen hand! Där står det C, A, R, L, blir Carl!
Lyfter på mössan. Så stora bokstäver har du inte sett,
sen du gick i skolan, Kersti. Och det röda sigillacket,
som lukta så gott, som kådan i skogen, när det var
varmt! - Och så är det gula och blå silkessnören
–––– och lejon och kronor - det är kungligt -
- - Läs nu själv, Kersti, så skall jag kommendera
soldaterna!
KERSTI tar emot papperet.
LÄNSMAN
talar tyst till Soldaterna, som avlägsna sig.
KERSTI
har läst plakatet och återlämnar det lugnt och värdigt.
LÄNSMAN.
Är du glad, Kersti?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
