Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nya landskapsmåleriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KONST, LITTERATUR 137
de färgerna; man utgick nämligen från schatullet. Man
visste att asfalt frambragte trädstammar, t er ra
stenar och jord kobolt och j a u n e luft. Man såg
en blå luft, man tog blått, man tog dock icke
parisblått i stället för kobolt, ty man visste färgernas
valör, man tog kobolt och vitt och beströk den övra
delen av duken och så hade man en klar blå luft, mot
vilken sedan terräng och träd skulle ställas. Dagen
därpå kunde man vid en regndisig luft måla in
terrängen, och på tredje dagen kom man icke ut förr än
i solnedgången att måla träden, och så var tavlan
gjord.
Så ett ord om modefärgerna på luften. Har
ni observerat dessa medelstora dukar, insatta i starkt
skulpterade och förgyllda ramar, kring vilka ännu den
svarta packlådan sitter kvar. Det är diisseldorfarna!
De ha en gång antagit Havanna till sin livfärg och den
tyckes vara den mest durabla. Wahlberg - förlåt
sammanställningen Wahlberg och Dusseldorf - har
några ungdomsminnen från början av 1860-talet på
museum, de äro redan bruna, och nu 1874 hänger på
föreningen ett brunt vinterlandskap. En gång hade
någon sett, att en mulen himmel kunde rämna och
förete en djupblå spricka, som lät åskådaren liksom
kasta en blick in i himlen. Alla målade blå sprickor
- man fick djup i tavlan - vare sig de applicerades
över en bakgård, en skog eller en sjö. En annan
gång upptäckte man vädersolarna, en tredje gång
de svenska bensvärtslufterna, mot vilka man ställt
skinnbyxor, segel och sjömanströjor, varav ännu
finnas prov i föreningen, då till sist den nyaste tidens
största uppfinning blev gjord, man uppfann c i
n-nobern, den röda nämligen, och nu var solned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
