- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 4. Kulturhistoriska studier /
142

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nya landskapsmåleriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

142 KULTURHISTORISKA STUDIER

duken, var obestämt som luft. Nu behövde man
ända till tolv färger för att få en enkel blå luft, då
man förut lagat till den på paletten med två eller tre.
Man målade under och lät undermålningen torka för
att sedermera verka igenom, man paterade med
kniven, man lade färger bredvid varandra och »gick
igenom», man drog upp hela tavlan på en gång,
man tog ett tag på luften och ett i terrängen för att
se om det stämde, ingenting fick framträda på det
andras bekostnad, därför utförde man ingenting,
därför modellerade man icke trädstammen eller stenen;
åskådaren skulle icke stanna och beundra, han skulle
erfara ett intryck så som av ett musikstycke. Där
låg misstaget och man trevade alltjämt på det rätta.
Emellertid togo dessa färgstudier uteslutande
uppmärksamheten i anspråk och många viktiga
upptäckter gjordes. En vacker solskensdag stod en av
ungherrarna i en cigarrbutik och råkade på disken
se solspektrum framkallat av de prismatiska glasen
i gaskronan. Han tyckte sig ha sett dessa färger i
naturen, han letade och funderade - det var en
komplett ^solnedgång. Han höll just på med en sådan,
han visste icke att luften var ett prisma, men han
kände på sig att i den ordningen skulle färgerna
ligga och icke på hans vis; ty han hade endast sett
solen gå ned i rött och gult.

Så fortgick det några år. En och annan, som
verkligen hade färgsinne av naturen, lyckades någon
gång att få sälja, och detta framkallade proselyter,
men nu ville olyckan att bland dessa befunno sig
dels en hop unga ämnen, som ännu icke lämnat sina
studier i teckning, dels en hop lättingar, som trodde
att det nya sättet hoppade över obehagen i utförandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/kulthist/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free