- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 4. Kulturhistoriska studier /
174

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstakademiens utställning 1877

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

174 KULTURHISTORISKA STUDIER

tiken vädrade, men fick icke upp spåret! Man
beundrade tills vidare.

Året därpå syntes Der A n a t o m e. Duken är
avlång, låg. Hela första planet upptages av två
bräder, på vilka en ung förtjusande flicka ligger som
lik; bakom sitter Der An ät om e försjunken i
betraktelser av okänd art: han har blottat likets ena skuldra.
På skrivbordet ligga lömskt försonande en dödskalle,
böcker, instrument! Nu blev man misstänksam; här
låg något begravet! Snart upptaga kritikerna
bredvid de största lovord åt mästaren-målaren de
gruvligaste invektiv mot människan. Man läser ord
sådana som H au t-g o ut, Bl u t gi er, Wohllust.

Därpå följa: Julia Capulet skendöd, Gretchen,
Christliche Märtyrerin, Adagio och
Friihlingsfanta-sien, omväxlande med Christus am Kreuze, Die
hei-lige Landtgräfin Elisabeth ins Gebet versunken o.
s. v. Så kom äntligen Kristushuvudet uppenbarande
sig på Veronicas svetteduk.

Kanhända man måste ha vandrat ensam i
Hamburgs museum och sett sig trött på äldre tyska
mästare och skådat igenom en förskräcklig nordtysk
konstförenings alla medelmåttigheter för att bli så
tillintetgjord av detta ojämförliga konstverk, som
författaren blev förleden höst, då tavlan på en rundresa
genom Europa förevisades i Hamburg.

När man inträdde i det icke stora rummet, där
människorna sutto tysta, andäktiga, ja riktigt sorgsna
vid betraktandet av den lidande Kristus, glömde man
sin obehagliga roll som anmärkare och togs med
oemotståndligt, skakad liksom inför en vision. I en
präktigt skulpterad ram av åldrigt snitt synes en
sprickig målarduk, illusoriskt återgiven, från denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/kulthist/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free