- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 4. Kulturhistoriska studier /
215

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Odéon-teatern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KONST, LITTERATUR 215

den dramatiska konsten som genom händerna söker
uttryck för det som röstorganet ej kan. Denna
konstart är icke mycket övad i Norden, och dock har den
även där sin skola i naturen. Observera en person
som för ett samtal eller berättar; icke vila händerna.
Detta har den franske skådespelaren iakttagit,
sedermera studerat och satt i system. Han kommer in
- han ställer ifrån sig käppen, manövrerar med
hatten, tills ögonblicket är inne att han måste bli
tomhänt. Han tummar sin klockkedja, han flyttar en bok,
rör på en stol, tar fram näsduken - icke för att
begagna den - snurrar sin mustasch, dock ogärna, rättar
på halsduken, i högsta nödfall, lägger armarna i kors
på bröstet, armarna på ryggen, knäpper ihop
händerna, torkar glasögonen, om han har, klappar sin
interlokutör på axeln, bjuder ett handslag o. s, v.,
men, noga märk, allt på sin plats, och aldrig samma
sak två gånger, och aldrig avsiktslö-st. Och när han
berättar, målar han som om den berättade situationen
tilldroge sig just nu; man ser ritstiftet eller penseln
i hans hand, han gör sig möda att begagna alla
tillgängliga uttrycksmedel för att göra klart för
åskådarne vad han vill framställa. Sättet är bra, men har
sina vådor då det lätt genom överdrift blir
onaturligt. M. P o r e l lyckades fullständigt med de
sparsammaste medel. Fullkomligt isolerad, mitt på scenen,
med sin publik på båda sidor, framställde han
äventyret - utan hatt, utan klockkedja - med blotta
händerna och utan att repetera sig. Det var
makalöst, men var kanske mera ett arv av naturen åt
fransmannen än en med möda förvärvad medveten konst.
Så långt hade allting passerat lugnt och stilla och
våra nordliga sinnen hade icke känt annat än saligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/kulthist/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free