- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 17. Likt och olikt. Del 2 /
208

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Den litterära reaktionen i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

208 LIKT OCH OLIKT

en stor, kraftig litteratur, som det sedan lever på
ett decennium och lever på än och utan vilken vi
skulle varit andligen döda. Men vi äro för klena
att kunna göra den själva och det är norrmännen
som göra den åt oss! Sveriges litteratur från 65
till nu heter Björnson, Ibsen och Lie! Det är hårda
ord och otacksamheten har förnekat till och med det!

Intill 1870 hade vi fått fjäll-luft från Björnson,
havsluft av Lie och väckelse av Ibsen! Ibsens Brand
slutar 60-talet och väcker hela den tänkande ungdomen
och rycker den ur dess estetiska drömmar och
skenliv och fordrar handling och tro! Men vad inflytande
hade Brand på signaturerna? Intet alls! De voro så
fördärvade av sin estetiska åskådning att den gick
spårlöst förbi dem. Jag minns en recensent i Svensk
Tidskrift som anmälde Brand. Han kom naturligtvis
med linjal och passare och såg efter om det var ett
dramatiskt konstverk (det vill säga lagat efter hans
recept) men se det var det inte - och han förstod
ingenting. På oss, som hade annat blod i ådrorna,
verkade den som en sträng rannsakning av våra njurar
och vi befunno oss inför en ny religion, som steg
fram med krav; vad den avlagda kristendomen fordrat
var tro, Brand fordrade offer, och begreppet plikt
även med risk av lidande stod levande framför oss.
Det var en Savonarolas röst mitt i ett konstdyrkande
tidevarv, men han hade det felet att icke visa någon
väg; och man stod där förtvivlad, missnöjd och
väntade på nya svar.

När jag, andra gången, 1870 på vårvintern kom
upp till Uppsala, fann jag mycket ändrat.
Likgiltigheten hade blivit reaktion. Jag och några kamrater
ville till nationen skänka ett exemplar av Blanches

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt2/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free