Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Björnstjerne Björnson.
Då jag en afton förra hösten kom hem till min
bostad i Paris, blev jag varse, att en jätte slagit sig
ned i min länstol. Han hälsade och sade sitt namn;
det var Björnstjerne Björnson. Man kan lätt tänka
sig min rörelse; jag befann mig inför den skald,
vars namn sedan tjugufem år är en lösen för hela
det unga Skandinavien och vars böcker slukas som
Victor Hugos i Frankrike. För mig föreföll det som
en vision; jag trodde mig se en förhistorisk kämpe,
huggen ur klippan, i mer än naturlig storlek. Huvudet
av sten, håret uppstruket som busken på en hjälm,
tjocka ögonbryn, ansiktet styckat i stora rutor av
kött, levande på samma sätt som bildhuggarens
fuktiga lera, där man ännu ser ränderna efter poleringen,
axlar så att de kunna bära en kanon, bröst och bål
därefter, armar byggda att hålla upp en ättika över
portalen till ett tempel, eller, att för att vara mera
»modernist», ett parlamentshus, med ett ord en
atlant i stadsdräkt och med guldglasögon.
Sedan vi växlat de förberedande artigheterna,
började han giva mig råd.
- Man får icke, sade han, försumma formen i
poesin, om man vill göra sitt mästerverk, och man
får icke stanna vid ett vårdslöst utkast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>