- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / Prosabitar från 1880-talet
22

 
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
User: Password:
Register | Login help

 
Search this site with Google:
 Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments?

PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Måsarna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22                          PROSABITAR   FRÅN    1880-TALET

Jag hoppas du inte vill neka till att avkönade varelser
äro urartade.

-  Det lider intet tvivel att de äro urartade, och
det är just en evolution ...

-  Är   urartningen?    Nå  ja.    Lyckligtvis   finner
man ännu hos de högre djuren skapelsens herrar i
bättre villkor.

-  Var då,  om frågan  inte  är  ogrannlaga?

-  Jo, hos hönsen, till exempel.

-  Ack, tror du ait tuppen är en kejsare?  Miss-
tag!    Se då, hur han följer efter honorna, hur artig
han   är,   när han   släpper  ifrån   sig  godbitarna,   när
han   krafsar  upp  jorden  åt   damerna.    Det  är  han,
som   får  vara  nattvakt,   skiltvakt,   fältvaktare.    Han
är,   med   ett   ord,   kvinnosamhällets   faktotum   och
kommissionär.

-  Du går väl ändå in på, att mormonismen är
omoralisk.

-  Tycker du då verkligen det är bättre att ha
avkönade kvinnor än befruktade?    Jag för min  del
tycker  hönshuset  är  bättre   än   myrstacken.

-  Vet du, dykand, att från denna stund håller
jag   inte   på   någondera.    Naturen   är  lika  bräcklig
överallt.    Det är lika så gott att  taga verkligheten
sådan den är som att annanstädes söka efter idealet.
God kväll och tack och heder!

-  Lycklig  resa!    Kom nu väl ihåg de lärdomar
jag har givit dig!

Reskamraterna skildes åt, och måsen flög i väg
norr ut. Som det var i solnedgången, brydde han
sig icke om att ge sig ut till havs, utan höll långt
inåt landsidan. In emot midnatt hade månen gått
upp, och måsen såg för sina fötter ett långt ljus-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Valid HTML 4.0!Project Runeberg, Thu Dec 28 13:34:18 2006
http://runeberg.org/