Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnornas kamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 PROSABITAR FRÄN 1880-TALET
bevisas, det inga nya upptäckter på tjugufem år
kunna göras.
- Gott, sade jag. Då har jag ett förslag att
göra er. Ni vet, att jag förut sysslade med botanik
och studerade algerna. På det området är mycket
gjort, men det finns ett outforskat område: det är
Medelhavsflorans subalpina alger. Jag har planerat
arbetet länge, men saknar de egenskaper, som i
praxis fordras för utförandet: Jag kan nämligen inte
resa. Det är en egendomlighet för mig. Av en
ytterligt sociabel natur, van vid min familjs umgänge
och omsorger och van vid att ha några att pyssla
om och vårda, blir jag alldeles bortkommen, när
jag lämnar dem på en tid, om också än så kort.
Jag blir hypokonder i järnvägskupén, får fantasier på
hotellet och har en gång gråtit vid en table d’höte.
- Det är jolmigt! föll han in glad och med
spetsade öron. Jag skall resa ensam till Australien,
om det gäller.
- Jag vet det, svarade jag, något oberedd på,
att han genast skulle rida upp på mig.
- Jag vet det, återtog jag, och just därför att
ni besitter de egenskaper, jag i detta fall saknar,
vill jag föreslå er, att ni reser med mig genom
Italien och blir min sekreterare, min reskamrat eller
vad ni vill.
- Ja, gärna, svarade han ögonblickligen, och
vaknade upp vid ordet Italien.
- Men, fortfor jag, endast på ett villkor. Jag
vill icke ni sedan skall säga, att jag exploaterat er,
och därför önskar jag, ni skall inträda som med-
arbetare och bli redaktör för illustrationerna. Ni
kan ju mikroskopisk fotografi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
