Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Typer och prototyper inom mineralkemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
530 PROSABITAR FRÄN 1890-TALET
b) A n a l c i m:
kisel = 55 o/o
lerjord = 22 o/0
H2O = 8
Na =13.
Innan vi gå vidare i uppvisandet av dessa
isomor-fier, vore skäl efterse om urberget och lerorna förete
andra likheter med organismernas råmaterial stärkelse
och äggvita.
Kvarts är som bekant olöslig i vatten, men genom
smältning med kali bildar han löslig! vattenglas, som
ger gummiliknande gelatinös kiselsyra.
Stärkelse är som bekant olöslig i vatten, men blir
löslig genom behandling med kali.
Kiselsyran tecknas numera Si (O H)2. Och glycol:
C2H4(OH)2. Båda äga gemensam molekylarvikt 62.
Och Si synes ekvivalera C2 Hå, som är byggd på C H2
vilken ju var ekvivalent med kvävet = 14 = C H2= 14.
[Troost har påpekat kalkhydratets isomorf i med
glycolen: Ca (O H), = C2 H4 (O H),J
»Stärkelse som fått svälla i vatten, brister i
fem-eller sexsidiga pelare, som basalt.» Stenkol som
halvbrunnit visa samma benägenhet bilda hexagonala
prismer.
Lerjordsalter färgas blå av koboltnitrat, men de
färgas även vid viss behandling blå av jod, och
angiva därmed stärkelse.
Experiment l :o. Alun löstes och fälldes med
kolsyrad ammoniak. Metallisk jod färgade intensivt blått.
Experiment 2: o. Alun löstes och kokades.
Jodalkohol isattes: blev maderagult (=dextrinreaktion).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
