Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. Hos förläggaren - Sjätte kapitlet. Röda rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lössläppt vilddjur och rev honom och slet honom
och jagade honom kring rummet. Han rökte den
ena pipan efter den andra för att döva odjuret, men
det hjälpte inte. Nu gick en trumvirvel nere på
kaserngården, och han såg huru gardisterna
marscherade upp med sina kopparflaskor för att få middag;
det rökte ur alla skorstenar han såg, middagsklockan
ringde på Skeppsholmen, det fräste i grannens,
poliskonstapelns, kök, och stekoset trängde ut genom den
öppna farstudörren och in till honom; han hörde
slamret av knivar och tallrikar i rummet bredvid och
huru barnen läste bordsbönen; stenläggarna nere på
gatan sovo, mätta, sin middag på de tomma
matsäcksknytena; han var så övertygad om, att hela staden
åt middag i denna stund, alla utom han ensam! Och
han blev ond på Gud. Då sprang en klar tanke
genom hans hjärna. Han tog Ulrika Eleonora och
skyddsängeln och lade in dem i ett papper, varpå
han skrev Smiths namn och adress, och så gav han
budet sina trettiofem öre. Då andades han lättare
och lade sig på sin soffa och svalt med högmod i
sitt sinne.
SJÄTTE KAPITLET.
Röda rummet.
Samma middagssol, som sett Arvid Falk duka
under i första kampen mot hungern, lyste så munter
in i stugan vid Lill-Jans, där Sellén stod i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
