Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Det fanns en person som icke druckit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Doktor Borg höjde sitt glas och sade:
– Vi tacka värdfolket för mat!
Därpå steg han upp, sköt stolen från bordet och
gick mot tamburen. Där stannade han vid dörren,
vände sig om, och spottande framför sig, väste han
fram ett: fyffan!
Sällskapet reste sig efter två timmars tortyr, och
det var runda sitthål i rottingstolarne att skåda;
servetterna, knådade av nervösa händer, förda till
munnen hundra gånger, lågo där hopsnodda som
inälvor, som vissna hjärnors vindlingar, som
trasdockor, polichineller, bildande ansikten, lemmar av
avrättade, alldeles som huvudkudden efter en
sömnlös natt eller en vit näsduk efter en bal, eller efter en
begravning med verkliga tårar. För övrigt var bordet
en glasbutik, ty det var dukat med åtta glas, en
porslinshandel, en sopbacke med apelsinskal,
ost- och brödkanter, kärnhus, cigarretter (andra klassens
inryckning fick röka), tändstickor, aska; sköljkopparne,
som man spottat i, påminde om kommod.
Sopbacke och kommod!
Nu avdelade man sig i smågrupper och började
förtala värdfolket.
Falkenström hade gjort en piruett och applicerat
tandgården som han behövde till språklådan. Som
Zachris stod bredvid slängde han till honom sin
harm i en enda loska:
– Det är rysligt!
Zachris, som principiellt icke talade illa om dem
han för tillfället begagnade, låtsades icke förstå.
Popoffski, som stod på andra sidan, avslöjade
Zachris i en handvändning, men utan att denne
hörde’t:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
