- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 41. Svarta fanor /
130

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. På Siklaöns bergås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130 SVARTA FANOR

av julklappar och friheten under lovet med dess nöjen,
jag var så framom terminen och läxorna och det här
låg redan bakom förut. Hade jag icke behövt
berättarens historia till min samling, hade jag förnekat
den, ty den saknade verklighet för mig.

Nu efter fyrtio år, då jag sett så mycket
misstag och missförstånd, har jag börjat undra om
berättaren i sitt minne förväxlat mig med någon annan.
Om han gjort det, så bleve saken ändå mer intressant,
ty då hade jag i min levnads väv spunnit in andras
garn, och det är ju icke så ovanligt.

Intet är osäkrare än uppgifter och vittnesmål,
icke därför att människorna ljuga uppsåtligt, utan
därför att allting är så bristfälligt, våra sinnen, vår
uppfattning, vårt minnesorgan.

I mitt föräldrahem umgicks intimt en änkefru
med son. Oftast hörde jag den gamla kvinnan tala
om sin avlidne man, och såsom varande den kände
kaféägaren till det berömda kaféet. Jag hörde så
ofta talas om honom som jag aldrig sett. Och när jag
en gång fick se hans granna lokal med pompejanska
målningar, med lagerboskéer, glaskronor och
sjungande kanariefåglar, fick jag höga tankar om honom.
Men minnet bleknade, sonen växte upp och kring
honom samlade sig mitt intresse. Han var
lantbrukare och kom ofta till staden; var alltid
allvarlig och hade alltid missväxt och andra bekymmer,
även processer. När jag fyllt tjugo år blev jag hans
gäst. Under ett nattprat råkar mannen fälla
följande ord i en parentes ... »Ja, sir du, min far var
bonde ...» Då vaknade mitt barndomsminne om
kafé-idkaren, och jag avbröt: »Var inte din far...» Härpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:37:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svartfan/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free