Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 245
KAP. 14.
Nöjen, fester och högtidligheter,
Om de adliga nöjena jakt, tornej, dust och
bo-hord hava vi ordat i kap. 3. Den större jakten blev
småningom en adelns förmånsrätt, vilken nu är
avskaffad, men vars minne lever i den jägaren, som
står bak på vissa excellensers vagnar. Eljest roade
man sig med schack- och brädspel, tärning och kort.
Schack var bekant under den äldsta medeltiden;
spelet antages vara uppfunnet i Österlandet; pjäserna
voro i det närmaste desamma som nu. Schackspel av
elfenben förekomma ofta i våra medeltidstestamenten
både efter andlige och världslige.
Brädspelet i dess nuvarande form synes vara av
hög ålder, dock icke från hednatiden, ty tavla kallades
allt, som speltes på bord eller skiva. Termerna voro
på 1400-talet äss, dus, tröja, quatuor, cink och sex.
Tärning och kort räknades till dobbel, om vilket
lagarne ägde bestämmelser. Vad gårdsrätten
stadgade hava vi sett på annat ställe. Knape eller skytt
böte med sju nätters häktelse, om han dobblar efter
det kungen sagt god natt, småsven hudstrykes,
mindre man ligge i stocken eller kistan i sju nätter;
dobbel på borgen är ogill. I Gottlandslagen förbjudes
dobbel helt och hållet vid 3 öres böter.
Kort synas hava blivit uppfunna samtidigt på
flera ställen och äro urgamla i Orienten. De i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
