Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1500-talet - Sjukdomar, läkare och apotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
454 SVENSKA FOLKET
Den 16 Augusti stannade magistern vid det att
kolera (gallflöde) var orsaken till huvudvärken,
emedan konungens ansikte och alla lemmar brunno heta,
ögonen voro infallna, tungan var ständigt torr och
all sömn hade bortvikit. Han lät därför giva
konungen violsirup och granatäpple till att äta, samt endivia
och cichorievatten till läskedryck. Konungen talade
nu en stund om sitt förakt för världen och längtan
till himlen, betygandes med tårar sig vara mätt av
levande och icke vilja överleva de nu förestående
sorgedagar. Då tyckte sig magistern skönja den
om-talta kolerans häftighet, för vilken orsak han lät lägga
rosensirup och oxys-accharum simplex uti konungens
dryck, inblandades ock stundom däruti acetosa. Han
gjorde därpå ett i sitt tycke kosteligt magebad, som
medelst svampar och dukar lades över livet och
nödvändigt skulle i möjligaste måtto vara kallt, varför
ock detta bad, så snart det vart hett, alltid kyldes
ånyo. Han begagnade även invärtes medel, men
förgäves. Den 17 Augusti började konungen att hosta
och övermåttan kräkas. Magistern blev rädd och
tog åter fram bibeln, förklarande konungen att han
icke hade lång tid att leva. Den 18 Augusti höll
magistern predikan och konungen tog nattvarden
samt lössläppte några fångar. Den 19 klagade
konungen övermåttan både om magen och huvudet,
fruktandes att detta senare av den olidliga hettan skulle
spricka sönder. Nu ville han dessutom intet mer
taga in.
Den 21 Augusti fick konungem en så gruvelig
hicka, att andedräkten långa stunderna förtogs, så att
man med möda kunde skönja något liv , mer.
Magistern uppgav allt hopp, och konungen bad endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
