Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En resa i Sverige under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 213
Manufakturerna av garn och spanad hade ganska
mycket inrotat sig på denna ort, ty kvinnfolken
spunno, vävde, stickade mössor och dylikt, mer än
på något ställe; de gjorde tyger och valmar, som
ofta trotsade ett tämmeligt gott kläde. Inbyggarne
köpte sig dessutom sitt mesta gods ifrån Marks härad
och Halland, där allt folk spinna och väva, så att ofta
själva gubbarne måste sitta vid spånrocken, men
kvinnfolken gå där sällan ifrån vävstolen, utan lämnar
mannen merendels omsorg om ladugården.
Smidet får Borås-boen ifrån åtskilliga
kringliggande socknar, särdeles från Sandhult, där de mesta
bönder äro smeder, och tillverka knivar, liar, spadar,
ullsaxar, mungigor med mera.
Fatknallar eller lantmän, som svarva skålar,
tappar, askar, funnos mest i Torpa och Aspere
socknar. Utom det dessa själva resa omkring med
sina varor, sker att drängar, som hos dem taga
försvar, bruka samma handel.
Borås-borna hava ifrån urminnes tider varit
namnkunnige för sin besynnerliga idoghet att föda sig
genom egna produkter och inrikes handel, den de
även utvidgat till öarne i Bält, Finland, Norge,
Danmark.
Kapitals-drängar, eller sådana, som fingo till
kredit av sin husbonde 600 till 1,000 daler silvermynt,
voro nyligen här avskaffade, av orsak, att en
kapitalsdräng, som skulle giva sin husbonde största delen
av avancen, ofta handlade med å parte kapitaler ifrån
andra städer och orter, och riktade således sig själv
mer än kapitalsherren. Man hade märkt att de flesta
borgare således lidit på dessa drängar, vilka rymt
bort med kapitalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
