Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällstyper. Pietismen. Läsare. Avsked till tortyr och häxprocesser. Bostäder. Bohag. Klädedräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 341
de rätta bröllopskläderna. »Han lär ha lånt en rock
av Mose och hängt över sig, eller kanske han for
till himlen och lånte sig en cherubims klänning; nå
han må haft vad rock han ville, antingen en rock av
egen rättfärdighet eller en helgelserock eller en av
goda verk och gärningar, men inte var han av liveri
eller regemente; - man skall vara naken som en nål,
då kläcker den Helige Ande in den eviga livsens
gnista, som är tron.»
Vi se sålunda, att våra dagars läsare icke äro
originella varken i uppfinning av rörelsen eller i
pre-dikosättet, och de många omtrycken av 1700-talets
peitistiska skrifter visa att källorna ligga till hands.
Underbar är den helgongloria, som ännu delvis
svävar över Erik Tollstadius’ huvud, och det
legen-darium, som över honom är författat, visar huru
varje tid har minst två ansikten och huru
ytterligheterna trivas vid varandras sida; man läser Argus,
reser till Paris, går på komedi, men man går också
i Skeppsholmskyrkan och hör Tollstadius, man tror
på underverk och på Voltaire, man skrattar och man
gråter, förnekar och tror. Det fritänkande, lättsinniga
1700-talet fostrar legender och kanoniserar ett helgon:
Erik Tollstadius. Efter att hava bestått en process
för villomeningar, vilka vi här icke ämna röra i, blev
han utnämnd till pastor i Skeppsholmen. Den lilla
träkyrkan måste snart byggas ut, ty den blev för
trång, och räckte icke då heller, utan man fick stå
utanför och samla smulorna. »Man såg hans anlete
såsom en ängels anlete. Är det en människa eller en
ängel på predikstolen?» sades det ner i kyrkan. När
Tollstadius såg, huru man törstade efter hans (och
Quds) ord, började han hålla bönestunder och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
