- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
153

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYNDABOCKEN 153

elakt, och man formligen släpades vanmäktig in i den
onda handlingen. När han såg religiösa människor
en vacker dag uppenbara sig som stora brottslingar,
så grämde han sig att Gud icke hjälpte sina trogna i
frestelsens stund, utan lämnade dem i sticket,
därmed prisgivande både sina vänner och den lära de
ledo för. Själv kom han i levernet aldrig upp i
höjd med sin lära och sin goda vilja, därför
fruktade han få anseende som religiös, och höll sin
andakt hemlig. Men gå i bönehus om vardagarne
ansåg han vara att missbruka Guds namn. Sex dagar
skall du arbeta, men på den sjunde hålla gudstjänst,
det var hans regel, som han höll för sig själv och
aldrig prackade på andra.

Efter en stunds meditation gick han hem och
stängde om sig. Söndagseftermiddagarne begagnade
han till att överskåda sin ställning och mottaga
enskilda besök. Han hade nämligen fått över sig
människor som kommo att enskilt begära råd, lassa på
honom sina bekymmer, tala ur sig sina sorger, sin
grämelse, sitt hat. Och på detta sätt var han bliven
ett slags läkare med gratispraktik.

Lokalen var icke vacker, den kunde icke hållas
ren, då folk gick ut och in alla vardagar, och han icke
tillät rengöring på söndan. Allt elände som här
rördes upp lämnade också en atmosfär efter sig, som
kvävde, och imman på fönstren efter andedräkterna
hade avdunstat men fällt ut damm, så att han endast
kunde betrakta gatan utanför genom en hinna av
smuts.

Så satte han sig vid stora pulpeten och tog fram
kladden som fördes av skrivaren. Den unge
mannen hade utvecklat sig under denna tid han tjänstgjort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free