Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Andra akten - Scen 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
74 TIDIGA 80-TAL$DRAMER
JACQUES.
Man säger så: men jag svär att till
Valborgs-mässa skall spira och kors sitta på tornet, och i tornet
skall stora klockan gå och kalla alla otrogna till fest,
då Hans ålderman och hans son skola mottaga folkets
pris för sina gärningar, och deras belackare skola lida
smälek. Nu har jag sagt det! Svara mig på det!
DOMHERREN.
På dessa dina hädelser, Jacques, kan endast
himlen svara, och var viss, han skall det.
JACQUES.
Svärmare och kalumriianter, som kräla under
fötterna och gnaga ens skosulor, vad viljen I mot jätten
som trampar Er till mjöl; vad ären I mot mig? Vad
veten I ? Jo att råttorna gått utför trapporna och
att kajorna flyttat! Är det bevis? - Nej, här är
bevis - Här är testimonium! - Se på det! Här,
Domine, och slå dem i ansiktet som sagt att jag
icke har hemligheten. Läs!
Han visar Domherren pergamentsremsan.
DOMHERREN eftertänksamt.
l besitter hemligheten. O! att I kunde begagna
den!
JACQUES.
Ser l där, belackare och ärerövare, jag har
hemligheten; ho kan mig nu fördärva; ser I där, att
sanningen segrar ändock till slutet, fastän fienden står
emot! Visken I! Vad rör det mig vad I visken!
Sitter jag nu säker i stolen? Jag vill tro det!
DOMHERREN.
Farväl, Ålderman; förlåt att jag oroade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
