- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
60

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 4. Beröring med underklassen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

60 TJÄNSTEKVINNANS SON

däruppe. Men det grodde ändå i honom det där,
att de gamla kamraterna ansågo honom ha gått ner.
Och när han på gymnastikuppvisningen kom i
Jakobisternas dunkla trupp och mötte Klaristernas
lätta rotar med fina sommarkläder och ljusa ansikten,
då såg han klass-skillnaden och föll då ordet »buse»
ifrån det andra lägret, då osade det krig i luften.
De båda skolorna slogos ibland, men Johan gick
aldrig med. Han ville icke se de gamla vännerna och
icke visa sin förnedring.

Examensdagen erbjöd i Jakob en annan anblick
än i Klara. Hantverkare, tarvligt klädda gummor,
utstyrda restaurationsfruar, åkare, krögare utgjorde
publiken. Och det tal skolans inspektor höll för
församlingen, det var annat än ärkebiskopens glada
blomstertal. Han läste upp namnen på de late (eller
för läsning svagt begåvade), hunsade föräldrar för
att deras barn kommit för sent eller uteblivit, och
salen genljöd av gråt från fattiga mödrar, som
kanske icke vållat dessa lätt förklarliga försummelser,
och som i sin enfald trodde sig ha dåliga söner. Så
kommo premierna. Det var alltid burgna borgarsöner,
som haft råd att uteslutande egna sig åt läxorna,
vilka nu hälsades såsom dygdemönster.

Moralen, vilken väl skulle vara läran om
skyldigheter och rättigheter, men slutligen blivit en lära
om vår nästas skyldigheter mot oss, uppträdde
uteslutande såsom en stor författningssamling av
skyldigheter. Ännu hade barnet icke hört omtalas en
enda mänsklig rättighet. Allt var på nåd; han levde
på nåd, åt på nåd, fick gå i skolan på nåd. Här i de
fattiges skola begärde man än mera av barnen. Man
begärde av de fattiga att de skulle ha hela kläder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free