- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
215

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 10. Karaktären och ödet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TJÄNSTEKVINNANS SON 215

skulle, om han levat under medeltiden, ha
stigmati-serat sig.

Om en bror sa en dumhet eller smaklöshet, så
skämdes Johan. I kyrkan hörde han en kör av
skolbarn som sjöngo gruvligt falskt. Johan gömde sig i
bänken och skämdes.

Han slogs med en kamrat och lyckades ge denne
ett starkt slag för bröstet, men när han såg gossens
ansikte förvridas av smärta, föll han i gråt och räckte
honom sin hand. När någon bad honom om en sak,
som han högst ogärna ville, led han på dens vägnar
han icke kunde göra till viljes.

Han var feg, såg icke någon gå ohörd ifrån sig
av fruktan att få se en missnöjd. Han var ännu
mörkrädd, rädd för hundar, hästar, främmande mänskor.
Men han kunde vid behov vara modig, såsom då han
revolterade i skolan och det gällde hans
studentexamen, eller då han opponerade mot fadren.

En människa utan religion är ett fä, stod det i
gamla abc-boken. Nu, när man upptäckt att fäna äro
de mest religiösa och att den som har vetande icke
behöver religion, så blir religionens gagnande
verksamhet betydligt reducerad. Genom att oavlåtligt
sätta kraften utom sig, i Gud, hade ynglingen
förlorat kraften och tron på sig själv. Gud hade ätit
sönder hans jag. Han bad alltid och alla stunder, då
han var i nöd. Han bad i skolan, när frågan kom,
han bad vid spelbordet, när korten gåvos. Religionen
hade fördärvat honom, ty den hade uppfostrat honom
’till himlen i stället för till jorden, familjen hade
förstört honom, ty den hade bildat honom för familjen
i stället för till samhället, och skolan hade utvecklat
honom för universitetet i stället för till livet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free