- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
222

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 7. Kvinnan och det unga Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

222 TJÄNSTEKVINNANS SON

gick igenom de väl sextio han hade upptecknat, fann
han icke ett, där ej mannen varit nertrakasserad,
kuvad och slagen. Här var således icke fråga om
att tala för några förtryckta, utan här återstod bara
att avslöja intriganter. - Tänk ni, sade han en dag
till Kung Lears dotter; ni som nu känner hela bördan
av att föda en enda person jämte er av pengar ni
fått till skänks, tänk er huru en familjefar skall känna
det i ryggen, när han skall arbeta för tolv! Kan ni
tänka er in i det utan att erkänna att han har en
hårdare lott än ni?

Nej, det kunde hon naturligtvis inte, och den
gamle gick i dåliga kläder, så att han skämdes inför
sällskapet, och han fick snubbor som en gosse, till
och med tillrättavisningar vid bordet. Och denne man
hade en gång varit varvschef, konsul och
riksdagsman, och hade fött och uppfostrat åtta barn. Det
var ännu en intelligent man, en kunnig, berest,
skarpsinnig, och han behandlades så av sin enfaldiga
onyttiga dotter. När hon låg i sin månadssjuka och
bet och rasade för att hon påmindes om att hon
var kvinna, då gingo de tjugunio väninnorna på tå
i hennes korridor och buro upp teer och medikament
som om världen höll på att förlora en stor
medborgare; men när den gamle fadern låg efter ett
slaganfall, då frågade de ömhjärtade varje halvtimme
om det var slut snart. Och när han steg upp igen,
mottogs han av de fint kännande såsom om han
gjort något ont. Han, hjälten, som kämpat sin starka,
hårda kamp, och nu led all ålderdomens bitterhet
och kval, han beklagade sig aldrig, ville stundom
fly alla mänskor och söka upp ett hål på bakgården
för att dö gömd såsom den gamla huskatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:23:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free