Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hermione - Vid Chaironea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144 UNGDO MS DRAMER
HÄROLDEN kommer.
Man visade helt skamligt av ditt anbud,
o konung! - och med ord så nesliga,
att jag ej vågar med dem skymfa dig!
PHILIPPOS.
Vad svarade man dig? Säg ut!
HÄROLDEN.
Ack, herre!
Man sade, att Philippos uti natt,
förren man till anfall blåst, i korpars krävor
re’n sin förvandling skall till mötes gå.
PHILIPPOS.
En hekatomb, I Gudar, om I straffen
en sådan fräckhet! Gå - blås upp till strid!
Härolden går. - Månen har gått ned. - Mörker.
Och nu, min tappra flicka, tänd på facklan,
som ligger där - den kom just bra till pass
-och lys mig på min väg till lägret! Vad?
Du dröjer! Varför skälver så din hand?
HERMIONE.
O Gudar! Nu förstår jag eder mening.
Philippos, denna fackla skulle bli
mitt tecken till hellenerna, att du
ej mera fanns och att för Hellas’ folk
dess frihets sol gått upp. Så hade jag
uti min dårskap gudens vilja tolkat,
som bjöd mig,’ dotter av Athenai, tända
det redan färdigredda offret. O!
Det Hellas var, som stränga gudar utsett
till offret - icke du! Nåväl! Jag följer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
